Fyra resor, med början i februari l945, kom Folke Bernadotte att göra till Tyskland för förhandlingar med framför allt Heinrich Himmler, Reichsführer SS, tillika inrikesminister och chef för Gestapo, den hemliga polisen.

Folke Bernadottes ursprungliga uppdrag i Tyskland gällde endast att utverka frigivandet av i Tyskland fängslade norrmän och danskar. Det svenska utrikesdepartementets och Bernadottes strategi var att först endast framställa mycket begränsade önskemål till Himmler, i det fall Bernadotte över huvud taget skulle få träffa denne. Vid sitt första besök i Berlin den 16 februari 1945 förklarade Bernadotte öppet att han, vid sidan av sitt officiella uppdrag att inspektera den svenska rödakorsexpeditionen i Berlin, också önskade träffa Himmler angående koncentrationslägren.

Den 19 februari mötte Bernadotte för första gången Himmler och kunde till denne överlämna en personlig gåva: en 1600-talsbok om svenska runinskrifter (Himmlers hobby)! Himmler gav nu, motvilligt, Bernadotte tillstånd att sammanföra alla skandinaviska koncentrationslägerfångar till Neuengamme nära den danska gränsen. Därmed hade Bernadotte lyckats utverka tillstånd för svenska landsvägstransporter till Tyskland och inom tyskt territorium. Den 12 mars rullade den första kolonnen av svenska bussar, vitmålade och med stora röda kors - "de vita bussarna" - över gränsen till Tyskland. I expeditionen tjänstgjorde 250 av Bernadotte handplockade officerare och soldater ur den svenska armén samt rödakorssystrar. Den 30 mars hade de bussarna för 4 500 norska och danska fångar till Neuengamme.

Den 2 april mötte Bernadotte åter Himmler. Tyskarnas fronter sviktade nu allt mer inför de allierades anfall både från öster och väster. Den svenska kilen in i den tyska ledningen kunde drivas in djupare av Bernadotte. Himmler gav nu tillstånd till att alla skandinaviska sjuka, alla kvinnor, alla danska poliser och alla norska studenter, skulle få evakueras från Neuengamme till Danmar och vidare till Sverige. Den 20 april - Hitlers födelsedag - hade 4 300 norrmän och danskar samt 900 personer av andra nationaliteter räddats från Neuengamme till Danmark och Sverige.

I mars l945 hade Felix Kersten, Himmlers personlige massör,   meddelat att Himmler var beredd att frige l0.000 judar för transport till Sverige. Den 27 mars l945 hade Bernadotte fått i uppdrag av svenska utrikesdepartementet att också "begära överförande till Sverige av ett antal judar".

Den 21 april lovade Himmler Bernadotte att alla skandinaviska fångar och dessutom kvinnor av alla nationaliteter skulle få räddas från det ökända koncentrationslägret Ravensbrück. På en enda dag, den 22 april, evakuerades 2 873 kvinnor - polskor, fransyskor, belgiskor, nederländskor samt 1 607 judar - ut ur Ravensbrück. Några dagar senare fick svenskarna ut ytterligare 4 000 kvinnor från samma läger. Vid krigets slut, "V-dagen", hade över 20 000 dödsdömda lägerfångar räddats till Sverige via de vita bussarna. Efter V-dagen fördes ytterligare 10 000 fångar från tyska koncentrationsläger till Sverige. Sammanlagt räddade de svenska vita bussarna, under Folke Bernadottes ledning, över 30 000 människor till livet. Av dessa var minst 10 000 judar. Det var, som Storch senare understrukit, i första hand Folke Bernadottes förtjänst att alla dessa tusentals judiska människoliv räddades.

http://www.folkebernadottesminnesfond.se/omfb.html

Fler bilder från besöket på koncentrationslägret...